I Filosofisk tidskrifts februarinummer 2023 kan man läsa en recension av min senaste bok som kom i oktober 2021, ”Vad är fel med ojämlikhet?” Per Algander granskar texten kritiskt och jag citerar gärna från det stycke där han skriver att boken är ”väl grundad i den akademiska litteraturen. Hansson redogör förtjänstfullt för centrala begrepp och teorier inom modern politisk filosofi och tar upp många av de mest centrala frågorna i den samtida akademiska debatten. Texten är kort hållen utan omfattande utsvävningar och Hansson är föredömligt tydlig i sin presentation av olika filosofiska begrepp och teorier.”
Ibland formger jag ju lite böcker också. Inser att jag kan ha fått lite inspiration från bokformgivningens guldålder där någonstans under första halvan av 1900-talet. Det framgår rätt tydligt av bilderna nedan. Tror man kan sammanfatta min inställning till det här med bokformgivning att om man inte kan förbättra något så är det väl bäst att bara tiga och apa efter. Så ser det ut i alla fall…
Tråkigt nog blir det senaste numret av recensionstidskriften Respons också det sista. Det gick tydligen inte runt ekonomiskt, mycket tråkigt. Jag hade dock turen att få recensioner i de två sista numren.
I det allra senaste recenserar teknikhistorikern Nina Wormbs min bok om klimatetik (Ditt ansvar för klimatet), och i somras recenserade Markus Furendal som är forskare i politisk filosofi min bok om ojämlikhet (Vad är fel med ojämlikhet?).
Det var rätt passande att just dessa böcker recenserades tätt inpå varandra, från början var det nämligen ett och samma manus, men det höll inte riktigt ihop så jag fick bryta isär dem och göra två böcker av det. Lite som en del ett och en del två, men ändå inte eftersom de nu är helt fristående.
Det tog ett år men nu är översättningen av Parfits Reasons and persons klar och i dag fick jag böckerna från tryckeriet. Det ser bra ut tycker jag. Boken kommer att finnas i butik kring årsskiftet men redan nu kan den som vill köpa sitt exemplar direkt från förlaget på http://www.adhocforlag.com.
Nu finns min översättning av Philippa Foot ute. Man hittar den tillsammans med andra texter i boken ”Dygder och dilemman”.
Jag har sagt det förr, Philippa Foot var fascinerande. Och det förstärks av att hennes liv utspelade sig under ett händelserikt århundrade. Hon var på något sätt mitt i alltihop och blev med tiden en av 1900-talets mest inflytelserika moralfilosofer.
Men från början verkade hon inte alls vara på väg åt det hållet. Hon växte upp i en välbärgad familj, var barnbarn till den amerikanske presidenten Grover Cleveland och förväntades inte utbilda sig över huvud taget. Tvärtom. Men vid något tillfälle bestämde hon sig för att plugga och hamnade i Oxford där hon råkade bli nära vän med inga mindre än Iris Murdoch, Mary Midgley och Elizabeth Anscombe som alla skulle bli framgångsrika filosofer och/eller författare. Och så rasar förstås kriget i Europa, Hitlers bomber slår ner omkring dem, och samtidigt får hon och hennes väninnor större utrymme att ägna sig åt filosofi på universitetet när de annars så framträdande manliga filosoferna hade kallats in. Och så finns karaktärer som Wittgenstein som en del i bakgrunden.
Det är väl här, under kriget, eller kanske framför allt efter kriget, som utvecklar Foot sitt resonemang om vikten av moral, och hur vi beter oss mot varandra. Vidrigheterna under andra världskriget kan inte vara en fråga om tycke och smak, menade hon. Att gasa ihjäl andra är inte fel för att vi råkar ogilla det. I stället måste det vara så att det som skedde i utrotningslägren var moralsikt motbjudande och att vi därför borde vända oss mot det. Och så skriver hon om detta, och får inspiration av sina kollegor, kanske främst Anscombe, som kunde sin Aristoteles och sin Tomas av Aquino. Den äldsta texten i den nyutgivna boken är från 1958, ”Problemet med abort och doktrinen om dubbel effekt”, men den är lika central i dag som då. Det är här vi får ta del av spårvagnsexemplet första gången, och vi tvingas att fundera över exakt vad som är fel med att döda, och hur vi måste förhålla oss till våra egna bidra till dåliga effekter.
På fredag finns min senaste översättning ute. Det är en text av den amerikanske filosofen Ruth Chang. Hon har tidigare inte funnits på svenska och i den här boken klargör hon varför svåra val är så svåra, och varför det är viktigt att vi förstår varför det är så.
I senaste Sans, nr 1 2022, skrev jag om Derek Parfit, med anledning av att det på nyårsdagen var precis fem år sedan han dog. Parfit hör till de tänkare vars idéer vi nog kommer att brottas med ett bra tag till, och som vi kanske inte kommer att förstå till fullo förrän ett bra tag efter att de är borta. I texten försöker jag lyfta fram några saker som jag tror att vi, i en allt mer ojämlik värld som befinner sig början på en klimatkris, har anledning att fundera närmare över.
Som framgår av titeln – som alltså är ”Vad är fel med ojämlikhet?” – diskuterar jag problemen med ojämlikhet, och framför allt de moraliska skäl vi har att invända mot ojämlikhet.
Den grundläggande tanken är att samhället bäst förstås som ett samarbetssystem för allas fördel. En sådan tanke bör vara utgångspunkten när vi funderar över om hur ett rättvist samhälles institutioner bör inrättas. Det är en tanke som även John Rawls utgår och som man vanligen glömmer bort när man talar om hans teori. Jag tror att det vore bra om vi förstod denna idé lite bättre.
Dessutom hävdar jag i boken att vi bör släppa en hel del andra uppfattningar som vi vanligen tar för givet, men som ställer till det för oss när vi funderar över dessa frågor. Vi har till exempel en mängd märkliga uppfattningar om egendom och förtjänst, och vi tänker oss att marknader är moraliskt neutrala, och naturliga, och så vidare. Dessa uppfattningar ingår i vad jag kallar vår vardagslibertarianism, och den bör vi lämna bakom oss. För att föra bättre resonemang om vad vi är skyldiga varandra i ett samhälle vore det bättre om vi i stället utgick från idén om samarbetsprojektet, och om vi tog på allvar vad som krävs av oss som medborgare i en demokrati.
Är det 50-årsjubileum för en av 1900-talets viktigaste böcker så är det. Jag har därför skrivit lite mer om John Rawls och hans bok ”A Theory of Justice”, den här gången för Liberal debatt.
Återigen är utgångspunkten att det finns aspekter av Rawls liberalism som under åren har fallit bort, men som för honom var centralt. För, om vi nu lever i ett samhälle som bäst kan betraktas som ett samarbetsprojekt för allas fördel, och om det centrala är att vi faktisk ska kunna leva liv som vi värderar, och göra saker som är värdefulla för oss, så räcker det inte med rent formella friheter, eller att alla sköter sitt och tänker på sig själv. Samhället har gemensamma mål som i grunden har att göra med att alla medborgare måste ha förmågan att leva meningsfulla liv, och göra värdefulla saker. Att möjliggöra detta är samhällets uppgift, och som medborgare är det vår skyldighet att se till att inrätta samhällets institutioner så att detta blir möjligt.
Det är dessutom det enda sättet som vi kan inrätta ett samhälle på om det ska kunna godtas av alla medborgare. För att visa hur en medborgare, eller hur en resonlig och uppriktig person skulle resonera, inför Rawls sin kända beslutssituation, och klargör detta i termer vi känner igen från kontraktsteorier. Problemet har nog varit att man stirrat sig blind just dessa kontraktsdelar av Rawls teori. Man har tänkt sig att det skulle vara huvudsaken med teorin. Dessvärre på bekostnad av de mer centrala tankarna.
De centrala delarna i Rawls teori, menar jag, som är just att samhället är ett samarbetsprojektet som måste erbjuda rimliga villkor för var och en av oss, så att vi alla har rimliga möjligheter att leva meningsfulla liv, och göra sådant vi har skäl att värdera.
Det är en översättning av en tät text som från början var en föreläsning Parfit höll hos British Academy 1978. Så här lite mer än 40 år senare är det lätt att se hur den utgjorde ett naturligt steg i Parfits utveckling. Några år senare gav han ut sitt mästerverk ”Reasons and persons”, och den här texten kan läsas som en introduktion, eller ett koncentrat, av den boken.
Boken fick på svenska titeln ”Moral och rationalitet” och kommer att finnas i butik nästa vecka. Den som vill kan dock redan nu beställa sitt ex från förlaget, som har böckerna i lager. Här kan du läsa mer och beställa.
Anders Hansson 