Ny bok ute nu: ”Vad är fel med ojämlikhet?”

Som framgår av titeln – som alltså är ”Vad är fel med ojämlikhet?” – diskuterar jag problemen med ojämlikhet, och framför allt de moraliska skäl vi har att invända mot ojämlikhet.

Den grundläggande tanken är att samhället bäst förstås som ett samarbetssystem för allas fördel. En sådan tanke bör vara utgångspunkten när vi funderar över om hur ett rättvist samhälles institutioner bör inrättas. Det är en tanke som även John Rawls utgår och som man vanligen glömmer bort när man talar om hans teori. Jag tror att det vore bra om vi förstod denna idé lite bättre.

Dessutom hävdar jag i boken att vi bör släppa en hel del andra uppfattningar som vi vanligen tar för givet, men som ställer till det för oss när vi funderar över dessa frågor. Vi har till exempel en mängd märkliga uppfattningar om egendom och förtjänst, och vi tänker oss att marknader är moraliskt neutrala, och naturliga, och så vidare. Dessa uppfattningar ingår i vad jag kallar vår vardagslibertarianism, och den bör vi lämna bakom oss. För att föra bättre resonemang om vad vi är skyldiga varandra i ett samhälle vore det bättre om vi i stället utgick från idén om samarbetsprojektet, och om vi tog på allvar vad som krävs av oss som medborgare i en demokrati.

Boken är utgiven av Bokförlaget Daidalos

Jag har skrivit om Rawls, den här gången i Liberal debatt

Är det 50-årsjubileum för en av 1900-talets viktigaste böcker så är det. Jag har därför skrivit lite mer om John Rawls och hans bok ”A Theory of Justice”, den här gången för Liberal debatt. 

Återigen är utgångspunkten att det finns aspekter av Rawls liberalism som under åren har fallit bort, men som för honom var centralt. För, om vi nu lever i ett samhälle som bäst kan betraktas som ett samarbetsprojekt för allas fördel, och om det centrala är att vi faktisk ska kunna leva liv som vi värderar, och göra saker som är värdefulla för oss, så räcker det inte med rent formella friheter, eller att alla sköter sitt och tänker på sig själv. Samhället har gemensamma mål som i grunden har att göra med att alla medborgare måste ha förmågan att leva meningsfulla liv, och göra värdefulla saker. Att möjliggöra detta är samhällets uppgift, och som medborgare är det vår skyldighet att se till att inrätta samhällets institutioner så att detta blir möjligt. 

Det är dessutom det enda sättet som vi kan inrätta ett samhälle på om det ska kunna godtas av alla medborgare. För att visa hur en medborgare, eller hur en resonlig och uppriktig person skulle resonera, inför Rawls sin kända beslutssituation, och klargör detta i termer vi känner igen från kontraktsteorier. Problemet har nog varit att man stirrat sig blind just dessa kontraktsdelar av Rawls teori. Man har tänkt sig att det skulle vara huvudsaken med teorin. Dessvärre på bekostnad av de mer centrala tankarna. 

De centrala delarna i Rawls teori, menar jag, som är just att samhället är ett samarbetsprojektet som måste erbjuda rimliga villkor för var och en av oss, så att vi alla har rimliga möjligheter att leva meningsfulla liv, och göra sådant vi har skäl att värdera. 

Texten är ju digital, så den som vill kan läsa på Liberal debatts webb.