Recension av ”Vad är fel med ojämlikhet?” i Filosofisk tidskrift

I Filosofisk tidskrifts februarinummer 2023 kan man läsa en recension av min senaste bok som kom i oktober 2021, ”Vad är fel med ojämlikhet?” Per Algander granskar texten kritiskt och jag citerar gärna från det stycke där han skriver att boken är ”väl grundad i den akademiska litteraturen. Hansson redogör förtjänstfullt för centrala begrepp och teorier inom modern politisk filosofi och tar upp många av de mest centrala frågorna i den samtida akademiska debatten. Texten är kort hållen utan omfattande utsvävningar och Hansson är föredömligt tydlig i sin presentation av olika filosofiska begrepp och teorier.” 

Äntligen fick jag Parfits Skäl och personer från tryck

Det tog ett år men nu är översättningen av Parfits Reasons and persons klar och i dag fick jag böckerna från tryckeriet. Det ser bra ut tycker jag. Boken kommer att finnas i butik kring årsskiftet men redan nu kan den som vill köpa sitt exemplar direkt från förlaget på http://www.adhocforlag.com.

Min översättning av Philippa Foot finns ute nu

Nu finns min översättning av Philippa Foot ute. Man hittar den tillsammans med andra texter i boken ”Dygder och dilemman”. 

Jag har sagt det förr, Philippa Foot var fascinerande. Och det förstärks av att hennes liv utspelade sig under ett händelserikt århundrade. Hon var på något sätt mitt i alltihop och blev med tiden en av 1900-talets mest inflytelserika moralfilosofer. 

Men från början verkade hon inte alls vara på väg åt det hållet. Hon växte upp i en välbärgad familj, var barnbarn till den amerikanske presidenten Grover Cleveland och förväntades inte utbilda sig över huvud taget. Tvärtom. Men vid något tillfälle bestämde hon sig för att plugga och hamnade i Oxford där hon råkade bli nära vän med inga mindre än Iris Murdoch, Mary Midgley och Elizabeth Anscombe som alla skulle bli framgångsrika filosofer och/eller författare. Och så rasar förstås kriget i Europa, Hitlers bomber slår ner omkring dem, och samtidigt får hon och hennes väninnor större utrymme att ägna sig åt filosofi på universitetet när de annars så framträdande manliga filosoferna hade kallats in. Och så finns karaktärer som Wittgenstein som en del i bakgrunden. 

Det är väl här, under kriget, eller kanske framför allt efter kriget, som utvecklar Foot sitt resonemang om vikten av moral, och hur vi beter oss mot varandra. Vidrigheterna under andra världskriget kan inte vara en fråga om tycke och smak, menade hon. Att gasa ihjäl andra är inte fel för att vi råkar ogilla det. I stället måste det vara så att det som skedde i utrotningslägren var moralsikt motbjudande och att vi därför borde vända oss mot det. Och så skriver hon om detta, och får inspiration av sina kollegor, kanske främst Anscombe, som kunde sin Aristoteles och sin Tomas av Aquino. Den äldsta texten i den nyutgivna boken är från 1958, ”Problemet med abort och doktrinen om dubbel effekt”, men den är lika central i dag som då. Det är här vi får ta del av spårvagnsexemplet första gången, och vi tvingas att fundera över exakt vad som är fel med att döda, och hur vi måste förhålla oss till våra egna bidra till dåliga effekter. 

Text i Sans om Derek Parfits arv

I senaste Sans, nr 1 2022, skrev jag om Derek Parfit, med anledning av att det på nyårsdagen var precis fem år sedan han dog. Parfit hör till de tänkare vars idéer vi nog kommer att brottas med ett bra tag till, och som vi kanske inte kommer att förstå till fullo förrän ett bra tag efter att de är borta. I texten försöker jag lyfta fram några saker som jag tror att vi, i en allt mer ojämlik värld som befinner sig början på en klimatkris, har anledning att fundera närmare över.

Här finns numret på Fri tankes webb.

I dag kom min nya Parfitöversättning från tryck

Det är en översättning av en tät text som från början var en föreläsning Parfit höll hos British Academy 1978. Så här lite mer än 40 år senare är det lätt att se hur den utgjorde ett naturligt steg i Parfits utveckling. Några år senare gav han ut sitt mästerverk ”Reasons and persons”, och den här texten kan läsas som en introduktion, eller ett koncentrat, av den boken.

Boken fick på svenska titeln ”Moral och rationalitet” och kommer att finnas i butik nästa vecka. Den som vill kan dock redan nu beställa sitt ex från förlaget, som har böckerna i lager. Här kan du läsa mer och beställa.

Nu är min bok om klimatetik ute

Såja, äntligen kom de från tryckeriet, drivor med en lagom lång (152 sidor) rant om klimat och ansvar och hur små effekter spelar roll hur vi kan göra bättre ifrån oss om vi bara försöker. Men det gör vi ju inte. Och att det borde få oss att skämmas en del inför kommande generationer. Och så vidare.

Boken heter ”Ditt ansvar för klimatet: En moralfilosofisk essä” och finns att köpa där böcker finns att köpa. Här kan du läsa mer på förlagets webb

Just det – vill du hellre ha den digitalt så har den faktiskt funnits ett tag som e-bok. Bara att ladda ned och läsa.

Två nya böcker under hösten

Nu får det vara slut med sommarledighet och vi drar igång hösten med två nya böcker. En om de moraliska frågor som klimatkrisen ger upphov till, och en om de moraliska invändningarna mot ojämlikhet.

Först ut blir boken om klimatkrisen, med titeln ”Ditt ansvar för klimatet: En moralfilosofisk essä” (Ad hoc förlag). Förhoppningsvis finns den att köpa redan i mitten, eller i alla fall slutet, av augusti. Väntar otåligt på leverans från tryckeriet.

Boken om ojämlikhet, som får titeln ”Vad är fel med ojämlikhet” (Bokförlaget Daidalos), korrekturläses just nu och kommer senare under hösten.

Uppsats om Parfits medgivandeprincip i Filosofisk tidskrift

Immanuel Kant spelar en ganska stor roll i Parfits On What Matters, volym 1. Men man kan undra hur stort avtryck han egentligen gjorde i slutändan. Jag försöker klargöra hur Parfit använde en central tanke från Kant som en restriktion på en rimlig regelkonsekventialistisk teori.

Texten publicerades i Filosofisk tidskrift nr 1, 2019.

Texten finns att läsa här